16
HALLAND – BÄSTA LIVSPLATSEN
HALLAND – BÄSTA LIVSPLATSEN
17
H r h l r
ig
i
t r?
Dunstan Mbennah,
Kungsbacka
– Jag dansar mycket
breakdance och ser till
att äta näringsrik mat.
Det är bra för hälsan!
Och så håller jag
hjärnan i gång – jag
tänker mycket för det
blir man pigg av.
Eva Svensson,
Torup
– Jag tänker positivt
och umgås med
glada människor!
Sedan så simmar
jag en gång i veckan
och promenerar
mycket. Det brukar
också bli en resa
varje vinter. På som-
maren vill jag vara
hemma i Sverige.
Arunne Thongkrathot,
Rydöbruk
– På vintern tränar
jag body camp som
är en karateinspirerad
träningsform. Jag för-
söker också äta enligt
tallriksmodellen och
väljer fullkornsbröd
framför vitt bröd.
Lovisa Einarsdottir,
Vallda
– Jag tränar mycket
och ofta, mest löp-
ning. Och så dricker
jag kaffe förstås!
Region Halland
arbetar för att ha
en stark ekonomi.
ningsvård behöver nnas nära invånarna, men när det handlar om ingrepp
som man kanske gör en gång i livet så tror jag att hallänningarna
accepterar att åka några mil.
Varför fokuserar ni på vårdens kostnader? Är det inte bättre att spara på
administrationen?
– Vi ser även över administrationen, med målsättningen att både öka kvali-
teten och att spara pengar. Men eftersom vården är den i särklass största
verksamheten så har vårdens kostnader stor inverkan på regionens ekonomi.
När blir det klart vilka förändringar som ska ske i vården?
– Vi fattar beslut efter hand under hösten och framåt. Jag tror att vi måste
vänja oss vid att vi lever i en föränderlig värld med snabba medicinska
framsteg och vid att vården måste vara beredd att anpassa sig. Det vik-
tigaste är att hallänningarna kan känna sig trygga och att det erbjuds en
tillgänglig och säker vård.
Hallå där, Mats
Eriksson, ordförande
i regionens hälso-
och sjukvårdsstyrelse.
Med framtidens
vård i sikte
Region Halland är ju känt för att ge en god vård och för
att ha de kortaste köerna i hela landet. Nu pratas det mycket
om att sjukhusen måste spara stora summor pengar. Ska
man som hallänning vara orolig för att vården blir sämre?
– Nej, vi ska fortsätta att erbjuda en vård som är både
säker och tillgänglig. Nästa år får sjukhusen 110 mil-
joner kronor mer i sin budget för att fortsätta utveckla
vården. Men för att pengarna ska räcka på sikt så måste
vi få stopp på ökningen av våra kostnader. Det handlar
om att skapa förutsättningar för framtidens hälso- och
sjukvård, så att vi lämnar över något som är minst lika
bra till nästa generation.
Men vad är det som gör att pengarna inte räcker?
Regionen höjde ju skatten förra året.
– Sjukhusens kostnader har ökat i en takt som vi inte
har råd med. En av orsakerna är att det efterfrågas mer
vård än vad det nns budget för. Även kostnaderna för
patienter som får högspecialiserad vård utanför Hal-
lands gränser, så kallad regionvård, har ökat kraftigt.
Samtidigt har behoven inom andra områden ökat, till
exempel inom kollektivtra ken. Det här är problem
som vi delar med alla regioner och landsting, även om
det är en klen tröst.
Vad ska ni göra för att stoppa kostnadsökningen?
– Alla kan faktiskt hjälpa till. Sjukhusvården är för-
hållandevis dyr, så den som inte behöver sjukhusens
resurser ska inte söka till akuten, utan kontakta 1177
Sjukvårdsrådgivningen eller sin vårdcentral.
– Vi ser också över hur vi kan fördela olika speciali-
teter mellan sjukhusen. Genom att göra samma sak på
färre platser kan vi både höja kvaliteten och spara peng-
ar. Att ytta operationsverksamheten från Falkenberg
är ett exempel på detta. Akutmottagningar och förloss-
Foto: Stina Olsson
Foto: Stina Olsson
